Extra läkarbesök på MVC

Hallå hallå,

Idag är jag supertrött! Somnade alldeles för sent igår på grund av att vi åkte hem från landet efter Sverige-matchen. Vilken besvikelse btw… Matchen alltså. Vi började åka strax före 12 ungefär och var hemma vid 01.30, sedan upp idag som vanligt för att jobba. Trodde inte det var sant när klockan ringde imorse… Jag trodde faktiskt inte att det skulle påverka mig så mycket att sova några timmar mindre en natt, lyckades ändå sova i 6 timmar ungefär vilket brukar vara okej, men graviditeten ställde nog till det mycket mer än jag hade väntat mig. Har nästan känt mig bakis med en extrem huvudvärk som inte vill släppa riktigt… 

Nog om det! Jag hade idag ett extra besök på MVC för att träffa en läkare. Anledningen till det är att jag får munsår lite titt som tätt och har även fått det några gånger under graviditeten. Hur ohärligt det än känns att prata om det, att jag har munherpes, så känns det ändå viktigt att faktiskt kunna prata om det, det är ju trots allt en galet vanlig infektionssjukdom som de allra flesta har, om jag förstått det rätt. 

Vad jag ville med besöket var att få en förebyggande kur mot herpesutbrott inför förlossningen. Jag har haft en oro över att ha utbrott under förlossningen under graviditetens gång och det har egentligen varit min enda oro inför förlossningen än så länge. Det hade varit en mardröm att inte kunna pussa på mitt barn som jag då kommer ha burit i 9 månader och äntligen får träffa, en total mardröm. 

Som jag förstått det så är kriterierna för att få en förebyggande kur mot herpesinfektion utskriven att man haft åtminstone tre utbrott under graviditeten i underlivet. Det har jag skönt nog inte haft, men var rädd för att det skulle innebära att jag inte kunde få en förebyggande kur. Men läkarbesöket gick jättebra och läkaren skrev utan nå knorr ut en kur till mig som jag ska börja med 14 dagar innan beräknad förlossning och sedan fortsätta med fram tills förlossningen sätter igång! 

Jag känner mig så grymt lättad, lättad över att inte behöva känna mig obekväm över munsår eller ha ont av det under förlossningen, men framför allt lättad över att veta att jag kommer kunna visa all kärlek jag vill till min bebis när jag äntligen kommer få träffa den. Det känns så skönt! 

Om det är någon som läser som har samma oro så vill jag bara uppmana om att våga prata om den oron med din barnmorska. Jag var lite orolig innan över att få ett nej eftersom jag inte hade haft utbrott i underlivet, men jag frågade ändå och det har inte varit några konstigheter alls att få hjälp med detta. Så våga fråga! 

🌼🌼🌼

Grisslehamns fina hamn i kvällssolen i måndags!

Midsommarhelgen

Hej där!

Jag hade en så härlig midsommarhelg! Bara att få vara en dag extra ledig var underbart och energigivande. Helgkänslan började redan på torsdagen då vi redan var på vårt landställe i Grisslehamn, så när jag slutade jobbet kickade helgkänslan in omgående. Firade in helgen med mjukglass som jag längtat efter sååå länge! Satt därefter i solen precis intill sjön och hade det underbart. Senare på kvällen kom Steinars bror och en kompis till honom hit för att vara med och fira midsommar med oss, SÅ KUL!!

Självaste midsommarafton

Midsommarafton startade med en timmes padel kl. 08.00 på Grisslehamns utomhuspadelbana. För mig som hade gått och lagt mig i hyfsad tid och somnat vid 01.00 ungefär var det inte så jobbigt att komma upp och spela, men för killarna som hade varit uppe desto längre i härlig icke-gravid-anda var det lite jobbigare, haha. Men var säkert bra för dem att komma igång ordentligt i tid på midsommarafton. Det är ju ändå ett heldagsfirande!

Efter padeln gick vi ner till havet och tog oss ett dopp, gjorde oss i ordning och sen var det dags att börja fixa med midsommarlunchen. Vi hade den vanliga midsommarmaten, gravad lax (som jag gravat själv för första gången), pappas egengjorda sill med smaker av chili och ingefära och gräslök och basilika, västerbottenostpaj, kokt färskpotatis (såklart!) och mycket annat smarr! Insåg nu att som den rookie jag är hade jag glömt ta bild på det dukade midsommarbordet… Får återkomma med bild på nästa års midsommarbord, haha, hang in there!

Min pappas tjej hade kokat en flädersirap för att ha i bubblet som fördrink. Det var så himla gott!!! Det var fläder, ingefära och socker om jag inte minns fel. Jag brukar tycka att alkoholfritt bubbel är rätt tråkigt, dricker oftast ett glas för att skåla med och sen inte mer, men med den här flädersirapen i var det en helt annan dryck! Rekommenderar att spica upp bubblet med någon smak på det sättet! Förra året hade hon gjort en rabarberkräm som vi hade i bubblet, det var också jättegott!

Efter lunchen var det tänkt att vi skulle köra 3-kamp, men det blev tvåkamp istället för allt tog längre tid än vad vi hade tänkt oss. Så det blev en kort kubbturnering-ish och en kort bouleturnering-ish. Mitt lag vann båda såklart! 😀 Till middag blev det standard enkel korv med bröd, vilket enligt mig är galet underskattat!

Midsommarafton brukar ofta vara väldigt långa dagar, så som jag upplever det, och i år var inget undantag. Jag var trött redan vid 22-23 och gick faktiskt och la mig då, vilket var väldigt skönt!

Helgen fortsättningsvis

Resten av helgen var rätt lugn. Vi gick på loppis här i Grisslehamn på förmiddagen, bild på vad jag fyndat finns längre ner i inlägget! Sedan åt vi lunch på Kafé Kalaset som finns här, gick hem och spelade lite kort och efter det åkte Steinars bror och hans kompis hem till västkusten igen. Vi gick på en invigning av ett det nyöppnade Pensionat Grisslehamn, fick se hur det såg ut därinne och det var verkligen superfint! Rekommenderar besökare en visit där om man behöver någonstans att bo här. På söndagen var vi en stund på stranden, en väldigt liten stund faktiskt, tog kanske 10 minuter bara innan det började regna. Men på den tiden hann vi iallafall ta ett dopp! Resten av dagen bestod av kortspel, pizza, padel på kvällen och sedan kollade vi på fotbolls-EM innan vi gick och lade oss!

All in all en väldigt härlig och avslappnad helg, trots lite hetsig stämning under kubb- och bouleturneringarna, men det är ju oundvikligt 😉

Underbar (sned) mjukglass!

Midsommardoppet!

Egengravad lax!

Midsommarfin!

Caesarsallad på Kafé Kalaset

Lördagens loppisfynd. Så fina tycker jag!

Hoppas ni alla hade en underbar midsommarhelg!

Gravid vecka 13-27 (andra trimestern)

Mina graviditetsveckor 13-28 har även dem gått väldigt smooth för mig. Har faktiskt inte så mycket att klaga på. Under gravidvecka 13 frågade min fyll-i-bok om graviditet hur jag känner mig och jag skrev ”Jag känner mig jätteglad!”, vilket säger en del om hur jag mår, för jag mår jättebra och känner mig verkligen jätteglad i allmänhet.

Under andra trimestern har vi gjort två ultraljud, ett under KUB-testet och det andra under RUL (rutinultraljudet). Vi har valt att inte ta reda på bebisens kön så det förblir en hemlis även för oss tills vi får träffa vårt lilla underverk!

Första ultraljudet

Det var inte förrän i gravidvecka 13 som vi för första gången fick se vår bebis (känns som en hel evighet sen!!). Då gjorde vi KUB-test, där man tar reda på sannolikheten för att fostret har någon kromosomavvikelse. Vi fick ett väldigt bra besked att sannolikheten var 1:20 000, om jag inte minns fel var det den minsta sannolikheten man kunde få. Det var väldigt skönt att få veta att bebisen mådde bra där inne och det var OTROLIGT häftigt att få se bebisen för första gången! Jag var inte riktigt beredd på hur det skulle kännas att få se den och att få se hjärtat ticka på inne i magen. Tyvärr fick inte Steinar vara med på grund av corona, men jag fick filma ultraljudsköterskans skärm under hela undersökningen så Steinar kunde se via videosamtal på väldigt nära håll, så vi var där tillsammans så gott vi kunde.

Det var inte förrän efter det första ultraljudet som det började kännas på riktigt, att jag verkligen har en bebis som växer i magen. Innan dess var det ju endast ett (eller två) graviditetstest som hade bekräftat graviditeten, men eftersom jag ändå mådde så pass bra i början så skulle jag nästan lika gärna kunnat inte vara gravid. Efter ultraljudet kändes det lite surrealistiskt att bebisen var i min mage, det kändes lite som att bebisen var på ultraljudsmottagningen och att jag var där och hälsade på den. För jag kände den ju inte i magen vid det laget heller. Väldigt konstiga känslor hade jag, haha. Men framförallt härliga känslor.

Att komma förbi graviditetsvecka 12

Man säger ju att missfallsrisken minskar avsevärt efter graviditetsvecka 12, så det var såklart väldigt skönt att passera det. Det var även då vi började berätta för folk i vår närhet. Det var så spännande att berätta för folk, älskade det!!

Efter gravidvecka 12 kickade även köpbegäret igång. Jag ville köpa allt på samma gång, haha. Vi planerade att köpa saker lite pö om pö från dess att vi passerat det första kritiska stadiet, för att på så sätt inte behöva köpa allt på slutet. Vi tänkte att vi på så sätt skulle kunna spara en hel del pengar. Jag tänkte skriva ett eget inlägg om det framöver.

Gravidkroppen

I gravidvecka 14 skrev jag i min fylla-i-bok att magen kanske hade växt pyttelite, det var första gången jag hade den känslan. När jag kollar tillbaka på bilder nu så känner jag att det inte hade hänt något över huvud taget vid det laget haha. Här kommer bilder från vecka 13 och vecka 23 för att jämföra. Det hade hänt mycket mindre än vad jag trodde i vecka 23 också. Man blir lite blind inför sin egen kropp när man ser den varje dag. Vid vecka 23 tycker jag ändå att magen ser ut att ha växt lite grann! Men som jag skrivit många gånger i fylla-i-boken ”jag vet inte om det är gravidmagen som växt eller om jag bara ätit mer än vanligt” haha.

Ungefär i gravidvecka 24-25 började magen ta mer fart skulle jag säga. Den växer väl olika mycket i omgångar känns det som, vilket jag hört är vanligt. Så om man ser bilden ovan från gravidvecka 23 och jämför med följande bilder från gravidvecka 24, 25 och 26 så tycker jag i alla fall att det ser ut som att magen växer på rätt mycket.

Graviditetssymptom i vecka 13-27

Jag har inte haft särskilt farliga graviditetssymptom under andra trimestern heller, likt den första trimestern. De symptom jag har dokumenterat i min fylla-i-bok är följande:
Mår illa: Aldrig/nej
Känner mig yr: Aldrig/nej
Jag är jättetrött: Ofta/ja
Jag är ovanligt kissnödig: Ofta/ja
Jag är extra hungrig: Ofta/ja
Mitt hår känns tjockare: Ofta/ja
Jag är gråtmild: Aldrig/nej
Jag har metallsmak i munnen: Aldrig/nej
Jag är öm i brösten: Ofta/ja

För det mesta har jag alltså under andra trimestern känt mig väldigt trött och väldigt kissnödig. Kunde verkligen ha varit värre känner jag.

Fosterrörelser

Jag började känna bebisen i magen i vecka 21. Åh så underbart det är att känna bebisen röra på sig därinne. Dock var det i början lite svårt att alltid vara helt säker på om det var bebisen jag kände eller om det var tarmar som kurrade eller rörde sig på nåt sätt. Sen på något sätt så bara visste jag vad som var vad. Jag har läst på många ställen att det i början känns ungefär som en fiskfena som snärtar eller dras i magen, men så har jag aldrig känt. För mig började det med svara sparkar. Det kändes som att någon gör sånhär ”booop!” med fingret på en, om ni förstår hur jag menar?! Fast inifrån magen då.

Tankar under andra trimestern

Jag har under andra trimestern, speciellt på slutet av andra trimestern, börjat tänka på och föreställa mig mer och mer att jag tids nog faktiskt ska få träffa bebisen i magen. Den har mer och mer börjat kännas som en verklig person, en person som jag kommer få äran att lära känna och som kommer bli en så otroligt stor del av livet, så mycket större än vad jag kan föreställa mig. Men det är ljuva tankar och känslor jag har om det. Det är en sån otroligt stor grej det här med att få barn, jag kan ju bara föreställa mig, men aldrig förstå förrän lillen faktiskt är här hos oss. Och som jag längtar! Och jag längtar verkligen mer och mer för varje dag som går!

Årets varmaste dag och EM-match

Herregud vad varmt det är. Vet inte om jag kanske är känsligare för värme nu som gravid, men alltså man smäller ju av!! Man tar en dusch och tvättar bort all svett och 10 minuter senare är man lika svettig igen, haha! Men det är ju ändå härligt såklart, underbart faktiskt! Vi har utedusch här på landet, precis vid sjökanten och det är magiskt att duscha där. 

Efter jobbet flyttade jag och Steinar ut TV:n till altanen för att kolla på EM-matchen Sverige – Slovakien. Pappa kom och vi hällde upp öl till dem och Coca Cola Zero till mig och kollade matchen ute i solen. Bästa sättet att kolla EM på!

Nu ser jag fram emot en lugn varm helg. Imorgon, lördag, ska vi fira Steinar som fyller år, då blir det någon god mat och tårta! Innan dess vill jag gå ner till klipporna och sola och bada, kanske läsa lite i min bok. 

Vad ska ni göra i helgen? 

Egentid, storstädning och en tar det som det kommer-helg

Den här helgen har varit härlig. Steinar har varit och hälsat på kompisar och familj i Varberg och jag har kamperat heeelt själv sen torsdags. Nu under corona är egentid i hemmet sällsynt, speciellt under såhär lång tid. Är i princip bara ensam hemma när Steinar är på gymmet, vilket oftast är under min arbetstid, så inte särskilt njutbar egentid, haha. 

Får väl för tydlighetens skull säga att jag ÄLSKAR att vara hemma med Steinar och kan inte tänka mig någon annan i hela världen att vara corona-hemma med i över ett år. Men det är också viktigt att ta vara på och njuta av tillfällena man får ensam. Härligt att få sakna varandra och längta efter varandra emellanåt också. 

Min helg har bestått av mammas födelsedagsfirande, mat som Steinar inte tycker om som jag passat på att äta nu när han varit borta, storstädning, serietittande och lugn och ro. 

Så i fredags firade vi mamma och det var så mysigt och kul! Det var väldigt litet med bara familjen, alltså pappa, min bror, mamma och hennes kille. De hade lagat en sååå god skaldjurspasta med kräftstjärtar, räkor och musslor till varmrätt och en underbar jordgubbstårta till efterrätt😍 

Igår, lördag, vaknade jag vid 8.30, gjorde en härlig frukost med en macka, lite scramble eggs och jordgubbar. Tog det väldigt lugnt, och började sen städa lite smått. Städa är ju sjukt tråkigt men var ganska rogivande den här gången faktiskt! 

Efter lunch skjutsade jag min bror till baseballplanen och därefter utförde jag ärenden i Bromma Blocks. Jag fixade lite presenter till Steinar som fyller år om en vecka, köpte en skjorta till mig själv och hämtade ut Liberos välkomstgåva / babybox. Lägger en bild längre ner med boxens innehåll! 

När jag kom hem lagade jag enkel god middag, lax, färskpotatis (älskar färskpotatissäsong!), sallad och dillsås av creme fraiche. Fick en present från jobbet i fredags med massa godis i som jag snaskade på under kvällen😍 Idag har jag städat klart och tagit det väldigt lugnt. Jag har bara tagit helgen som den kommit och tagit vara på möjligheten att vara helt själv, har varit så himla energigivande. Eller själv och själv, har ju en bebis i magen som rör sig som en galning i magen emellanåt, men det är bara så mysigt!! 

Hur härligt det än varit att vara själv så börjar jag verkligen sakna Steinar nu, så längtar tills han kommer hem ikväll och njuter av att längta. 

Hur har er helg varit? 

Frukost😍

Grekisk sallad med avokado till lunch!

Libero välkomstgåva / babybox. Härligt att boxen innehåller faktiskt blöjor för en gångs skull och inte bara blöjkuponger!

Helgens lugn

Jag känner att ett helglugn verkligen har sköljt över mig. Att ledighetens energi börjar fylla upp lite i kroppen. 

Jag har de senaste veckorna behövt jobba på mina förväntningar på mig själv och på att acceptera att man inte alltid kan vara på topp. Jag har också lärt mig att om man vill vara stressad i princip konstant så är en bra kombination 150% sysselsättningsgrad, 100% skola och 50% jobb och att samtidigt vara gravid. Inte kunde jag tro att det skulle vara så sjukt distraherande att vara gravid, att det skulle ta upp så mycket av min tankeverksamhet. Från det att jag plussade tills, ja fortfarande faktiskt, och det lär väl inte uppta mindre av min tankeverksamhet ju närmare förlossningen jag kommer. Det är såklart framför allt härligt, men också väldigt energikrävande stundtals. 

Graviditeten tillsammans med ett relativt nytt jobb, där jag varje dag lär mig nya saker, vilket också är så kul och spännande såklart, men även det är energikrävande. Att dessutom plugga litteraturvetenskap på 100%, som är det mest tidskrävande jag någonsin pluggat, visade sig bli snäppet för mycket för mig. 

Jag visste när jag åtog mig den här höga sysselsättningsgraden i början av året att det skulle bli tufft (det enda jag ville tänka på i början var bebisen i magen, haha). Jag har sett hela den här våren som en uppförsbacke. En spännande uppförsbacke eftersom jag fått chansen att lära mig massor och utvecklas på jobbet, ändock en uppförsbacke. En uppförsbacke som bara blivit brantare och brantare ju närmre sluttampen på skolan jag kommit. 

För två veckor sen skulle jag ha lämnat in den sista uppgiften i skolan. En B-uppsats där jag valde att skriva om feministiska och antipatriarkala budskap i Virginia Woolf’s To the Lighthouse. Jag var taggad över ämnet jag valt, tyckte det var spännande. I många av skoluppgifterna där man får välja ämne själv faller det ofta på en feministisk inriktning. 

Just den här B-uppsatsen sackade jag dock efter med, på grund av mycket jobb och bristande ork och energi. Min energibank har liksom tömts mer och mer under hela terminen och jag har inte fått/tagit mig tillräckliga pauser för att fylla upp energibanken tillräckligt förrän den ska tömmas igen. Inlämningsveckan var stressigare än vanligt, både jobbmässigt och i skolan. Måndag och tisdag jobbade jag som vanligt mellan 8 och 12 ungefär, sedan pluggade jag båda dagarna fram till 20-21. Jag behövde jobba över en del på onsdagen och tanken var att jag, när jag äntligen kunde sluta vid 17.30 (pluggade mellan 12 och 15.30 då jag behövde jobba igen) skulle plugga resten av kvällen. Men när jag äntligen slutade jobba började stilla tårar rinna nerför mina kinder och jag kände hur uppförsbacken som jag haft framför mig och kämpat mig uppför under hela våren blev så brant så att den liksom föll över mig. 

Det tog totalt stopp och det gick inte att fortsätta. Istället för att plugga kröp jag ner i soffan med Steinar och grät i hans famn. När jag dagen efter satte mig för att plugga igen reagerade kroppen på exakt samma sätt, tårarna började rinna och det satte stopp. Jag började dessutom få mer sammandragningar än vanligt och kände då att det inte var värt det. 

Den starkaste känslan jag kände var besvikelse. Jag kände att jag hade misslyckats.

Jag har nu börjat inse mer och mer att problemet inte är att jag misslyckades med att slutföra den sista skoluppgiften, problemet är att jag krävde så mycket av mig själv från första början. Jag har vågat lägga den där förbannade B-uppsatsen på hyllan så länge för att försöka ladda på min energi igen. Men att det kan vara så läskigt att erkänna sig besegrad på det sättet, och att faktiskt tycka att det är okej att inte lyckas. 

Beslutet att lägga det på hyllan nu efter lite tid och reflektion otroligt skönt. Nu kan jag istället blicka framåt och fokusera på min kommande förlossning och att så småningom äntligen få träffa vår så efterlängtade bebis. Att ha kommit över den här uppförsbacken, även fast jag fick skjuta grejer åt sidan för att lyckas, har öppnat upp för mig att kunna längta efter min spännande framtid mer på riktigt. Med ett annat lugn i kroppen.

Så efter två veckor av att för en gångs skull endast jobba (70% dessutom, så har 80% mindre sysselsättningsgrad nu) och inte plugga samtidigt har jag kommit till det här lugnet. Vilken njutbar känsla!

Nu är det lördag kväll och jag är ensam hemma och ska ställa mig och laga god mat och sen krypa ner i soffan och fortsätta kolla på Line of Duty. Har bara sett ett avsnitt än så länge men den känns lovande! Mysigt med brittisk krim när det öser ner regn ute.

Avslutar med lite bilder från de två senaste veckorna.

Ha en fin kväll!

Farmors växthus😍

Vassklippning, ett evighetsjobb!

Mamma och jag🤍

Padel i Grisslan!

Besök på MVC

Kvällspromenad i fina Grisslehamn

Åter på min favoritplats – Grisslehamn!

Hallå där! 

Nu befinner jag mig på landet igen. Min bror tjatade på mig igår att åka ut så det blev så till slut! Han behövde skjuts hit egentligen eftersom han inte har någon bil så det var tur för honom att jag sa ja, haha. 

Idag var min sista arbetsdag på 50% och imorgon går jag upp till 70%, så det känns toppen! Då är det 70% jobb endast och ingen skola. Det känns faktiskt väldigt skönt att inte behöva plugga, även fast jag tycker om att plugga. Ska bli skönt att bara ha en sak att fokusera på, i kombination med att mycket fokus går till att jag ska bli mamma i slutet av sommaren. 

Jag ska försöka använda min lediga tid till att fokusera på mig själv och ladda upp med så mycket energi som möjligt inför förlossningen och att sen vara mamma till mitt barn. Wow, vad coolt det låter. Helt galet ju? Men också galet jävla underbart! 

Min plan för sommaren är att vara på vårt landställe för det mesta, att ha det som bas och åka hem ibland för MVC-besök och för att träffa kompisar eller så. Vi har fixat med internet hit nu också så att vi enklare kan jobba härifrån, så det är superhärligt! 

Grisslehamn är ett av de mest energigivande ställena som finns för mig. Jag älskar att vara här. Har vuxit upp här under somrarna och spenderat stora delar av varje sommar av mitt liv här. En absolut favoritplats där jag kan andas ut ordentligt varje gång jag anländer hit. Så nu ska jag vara här i ett par dagar, sedan åka hem till stan för att sen åka tillbaka hit till helgen igen. Rena drömmen!! 

Min idyll

Äntligen fredag!

Efter en tuff vecka är det härligt med lite konsumtion!! Haha, nej vad hemskt, men det är ju så kul att köpa grejer till bebis. Även fast man nog köper till sig själv mest… Men jag har varit så sugen på att köpa en sån Najell Sleepcarrier länge men tyckt att det är lite dyrt, är ju mycket som kostar inför bebis! Men jag ville VERKLIGEN ha en!! Så vi köpte en😁 och nu väntar jag med spänning på leveransen! 

Vi är väldiga checklistepersoner, jag och Steinar, så vi passade på att beställa lite fler grejer från vår checklista. Vi köpte till exempel Stokke Tripp Trapp matstol med sånt newborn set, en skötbädd och regn- och myggskydd till barnvagnen. SPÄNNANDE!!😁 

Har haft så fullt upp i veckan så att jag inte haft tid eller ork att skriva något inlägg till bloggen. Har faktiskt saknat det och känns kul att göra det nu. Stark återkomst med ett sjukt intressant inlägg om vad jag köpt för grejer känner jag, haha! 

Det är i alla fall fredag och det är sol och blå himmel, så det är ju himla härligt! Sitter i skrivande stund och funderar på vad vi ska laga till middag ikväll, himla svårt att välja idag. Oavsett vad vi ska äta så ska jag ta det galet lugnt ikväll. Man kan väl i och för sig inte göra mycket annat än det under Corona, men jag ska jäsa i soffan hela kvällen tänker jag. Och SÅ skönt det ska bli!! 

Trevlig fredag önskar jag Er!☀️

Glad fredag!!!

Gravid vecka 1-12

Jag har började ju skriva på den här bloggen för bara någon vecka sedan och har därför inte gjort någon “vecka för vecka”-uppdatering av min graviditet. Tänkte därför att jag idag skulle sammanfatta min första trimester. Jag kommer återkomma med en uppdatering om andra trimestern, vecka 13-27. Därefter tänker jag att jag gör en uppdatering varje vecka! 

Det är faktiskt himla kul för mig att skriva om det, att ge mig själv chansen och ta mig tiden att reflektera över hur jag mått under den här speciella perioden av mitt liv, som en graviditet ändå är. Det är en jävligt speciell grej alltså, att skapa ett liv i kroppen, att gå runt och bara göra det hela tiden, samtidigt som livet och vardagen bara fortsätter att rulla på. 

Gravid vecka 1-5

Detta var i december, jag var såklart omedveten om graviditeten, första två graviditetsveckorna är man ju inte ens gravid, lustigt nog. Vi fick reda på graviditeten strax innan jul och brottades med om vi skulle berätta för min familj innan jul eller om vi ville vänta lite. Min bror bodde hos oss just då och vi kände ett behov av att kunna prata om den här stora stora grej som händer oss. Så vi berättade för honom rätt snabbt. Vi berättade dagen innan julafton, på självaste dan före dopparedan, för mina föräldrar. Dels för att vi väldigt gärna ville det men också för att jag inte brukar spotta i glaset direkt när det serveras vin och hade ingen rimlig anledning till att inte dricka på julafton (finns ju såklart många bra anledningar, som att bara inte vilja, men jag brukar ju vilja liksom, haha). Så vi berättade för dom också väldigt tidigt och det kändes så bra! 

Mådde under den här tiden precis som vanligt, märkte inte så mycket fysiska symptom. Brösten var lite ömmare och jag hade molande värk i magen, precis som mensvärk bara, vilket man ändå kunde ha haft vid tid för mens. Jag misstänkte att jag var gravid på det klassiska viset, att mensen inte kom. Har väldigt bra koll på min menscykel och var bara en dag sen, men den brukar vara sjukt punktlig, så då testade jag mig och det visade fantastiskt nog positivt! 

Gravid vecka 6-12

Under den första tiden som gravid mådde jag lite illa på morgnarna, med betoning på lite. Jag spydde aldrig och det gick oftast över när jag åt frukost. En anna grej jag tyckte hjälpte mot illamåendet var att dricka kolsyrat vatten! 

Brösten var fortsatt ömma och jag kände mig tröttare, väldigt trött stundtals. Något jag märkte tydligt var att jag var mycket hungrigare än vanligt, samtidigt som jag blev väldigt mätt snabbt. Åt väldigt länge på grund av det, så jag tog pauser i ätandet under måltiderna, tog vääldigt lång tid att äta klart ibland. Det känns som att jag tidigt började bli mer kissnödig. Började (redan?) i vecka 11 behöva gå upp en gång per natt för att kissa. Jag trodde att det skulle dröja längre, men vet inte riktigt varför jag trodde det egentligen, kunde ju ingenting om graviditet, haha. 

Jag kände tidigt en stark avsmak för kaffe, usch vad äckligt det blev! Lukten hade jag tack och lov inga jätteproblem med. Steinar och min bror drack kaffe åtminstone två gånger per dag, så tur var väl det. 

Kände även avsmak för vissa specifika maträtter. Till exempel en specifik tomatbaserad röd linssoppa som vi brukade äta jätteofta, kunde inte få i mig den över huvud taget. 

Det mentala med att vara gravid

Vad som egentligen förändrades mest för mig från att jag blev gravid och under den första trimestern var den mentala biten. Eftersom jag mådde så oförskämt bra så påverkades inte mitt liv så mycket på ett fysiskt sätt och jag hade inga direkta krämpor som störde. Däremot så påverkades min hjärna. Alltså jag bara kunde inte sluta tänka på att jag var gravid, på bebisen i magen, på allt jag ville köpa inför bebisens ankomst, på vem den där inne är och alla tankar man någonsin kan ha gällande graviditet och bebis. Jag intog så mycket info under den första tiden så det är helt sjukt. Jag googlade på allt (höll mig till pålitliga källor, lite källkritisk måste man ju vara ändå…), scrollade på alla existerande internetbutiker för bebisar och bara tänkte och tänkte och tänkte på det. Undrade om det skulle vara så i mitt huvud i nio hela månader, då skulle jag ju bli galen!! Det lugnade ner sig lite senare, tack och lov! 

Men det var verkligen den största skillnaden för mig, och det som påverkade mig allra mest den första tiden, och det var jag verkligen inte beredd på. Jag tänker att hjärnan satte sig på högvarv för att på något sätt kunna hantera och bearbeta den här stora grejen som plötsligt ska förändra hela mitt liv. 

Dela gärna med dig om hur du själv mått/mår i graviditeten! Någon som känner igen sig i hur jag mått kanske? 

När vi fick veta!

Bild från den korta tiden då vi visste men ingen annan.

Glädjelösa dagar – graviditetshormoner?

Hej där, 

Allra oftast mår jag riktigt bra, är relativt pigg och glad och inga jättejobbiga graviditetssymptom. Sen kommer helt plötsligt dagar då jag känner mig extremt likgiltig till det mesta, rätt så glädjelös liksom. Jag känner mig skönt nog inte likgiltig inför bebisen, men allt annat nästan. Har svårt att ens låtsas vara glad, kan i princip inte förmå mig att le och jag blir helt orkeslös. 

Jag har en sån dag idag. Vaknade sån. Jag kände mig utvilad när jag vaknade, men inte glad, och efter att ha varit vaken i ca 30 minuter kände jag mig helt orkeslös mentalt och fysiskt. Hade svårt att ta mig från soffan till matbordet för att börja jobba. Men jag gjorde det såklart och tog mig igenom arbetsdagen, fick saker gjorda som jag skulle och sen slutade jag kl. 12. Och sen ska jag motivera mig till att plugga resten av dagen. Hur ska jag göra det?! 

Som tur är är såna här dagar otroligt sällsynta, har haft det två eller tre gånger sedan jag blev gravid. Jag tror och hoppas att det beror på några graviditetshormoner av något slag. I övrigt är jag väldigt stabil känslomässigt och mentalt skulle jag säga (tror jag i alla fall, haha). Kanske beror det på en blandning av graviditetshormoner, känslor inför kommande livsförändring,  stress med jobb och skola och att jag allmänt är tröttare nu som gravid än innan. Låter väl kanske inte helt orimligt? 

Jag känner mig inte direkt orolig, förstår och vet att vi alla kan ha dåliga dagar ibland, det är bara så tråkigt att när det väl slår till så slår det så hårt och inget tycks hjälpa. Det enda som tycks hjälpa är att rida ut det och ge det tid. Vid tidigare liknande tillfällen har det gått över någon gång på eftermiddagen, så jag hoppas på det den här gången också. 

Är det någon annan som känner igen sig i det här?

Att snegla på dessa underbara babykläder och babyfilten som farmor har stickat hjälper lite i alla fall.